Psykosocial verksamhet för barn 0-17 år- första linjens psykiatri

Åsö vårdcentral tar emot barn och unga 0-17 år och deras föräldrar för bedömning, rådgivning och behandling. Ditt barn behöver inte vara listad på vårdcentralen för att träffa vår barnpsykolog. Det är endast du som vårdnadshavare som har rätt att boka tid till ditt barn. Besöken är kostnadsfria.

Hur går det till om jag vill söka psykolog för mitt barn?

Ring 08-691 46 00 och få en tid direkt till vår barnpsykolog. När du ringer kommer du få svara på följande frågor:

  • Finns det flera vårdnadshavare? Känner hen till att du söker psykolog för ditt barn? (Detta gäller även om du endast söker föräldrastöd).
  • Varför söker du/ni?
  • Har ni en pågående behandlingskontakt för ditt barn?
  • Har ditt barn självskadat någon gång?
  • Har ditt barn uttryckt att hen inte vill leva?

Hur går ett första bedömningssamtal till hos vår barnpsykolog?

Om ditt barn är yngre än 7 år vill vi att ni föräldrar kommer själva vid första besöket. Oavsett ålder på barnet vill vi alltid att minst en vårdnadshavare närvarar vid första besöket. Om ni har ett äldre barn brukar vi erbjuda barnet att samtala en stund själv under det första besöket. Vanligtvis får både föräldrar och barnet fylla i skattningsformulär. Vi träffas i 45 minuter om inget annat bestäms under samtalet. Mot slutet av samtalet görs en kort sammanfattning och vi planerar för en fortsättning. Ibland behövs fler bedömningssamtal, ibland beslutas att en annan instans är bättre lämpad för att hjälpa just er. Det kan t.ex. vara skolans elevhälsa, socialtjänsten eller BUP.

Så här kan jag prata med mitt barn inför det första besöket

Vissa barn föreslår själva att de vill träffa en psykolog. För de allra flesta är det dock föräldrarna som tar initiativet och barnet kan vara mer eller mindre motiverat att följa med. Barn är ofta misstänksamma och säger nej till saker som för dem är ovissa. En bra ingång kan vara att berätta att du har bokat en tid på vårdcentralen, som ofta är en plats barnet har varit på eller känner till.

”Precis som vi sökt hjälp på vårdcentral/barnmottagning för ont i halsen/öronen/magen/huvudet/spruttagning och träffat doktor eller sjuksyster som är experter på kroppen så finns det personer som kallas för psykologer som är bra på att ta reda på hur barn mår eller känner sig. För de allra flesta barn kan något kännas svårt eller jobbigt ibland och då är det bra att få tips på vad man själv eller vad vi föräldrar kan göra för att det jobbiga ska kännas lite lättare”.

Vad som brukar vara hjälpsamt när man samtalar med barnet är att säga att det är ni som föräldrar som söker för att få hjälp att hantera situationen hemma på ett bättre sätt. Det är också viktigt att förmedla att man aldrig tvingas att prata om man inte vill och att man inte lämnas ensam med psykologen. Om barnet absolut inte går med på att följa med till mottagningen är det bättre att ni kommer själva så kan vi vuxna prata om hur vi ska gå vidare.

Vad händer efter en första bedömning?

Efter en första bedömning tas beslut om fortsatta insatser. Det kan vara föräldrastöd, familjesamtal, individuella samtal med barnet varvat med föräldrasamtal/föräldrauppföljningar. Ibland blir man, i samråd med föräldrarna, hänvisad/remitterad vidare.

Hur arbetar barnpsykologen?

Vår barnpsykolog arbetar utifrån kognitiv beteendeterapi (KBT) som är en strukturerad och målinriktad behandlingsform med psykopedagogiska inslag, dvs. kunskap om hur det fungerar i hjärnan och kroppen när man inte mår bra. Vi månar alltid om barnets eller den unges integritet samtidigt som vi strävar efter att involvera föräldrar i behandlingen. Efter en kartläggningsfas följs oftast en behandlingsfas med olika hemuppgifter som ofta innefattar beteendeförändringar. Det kan till exempel vara att våga närma sig det man är rädd för eller ta kontakt med en vän om man varit deprimerad och dragit sig undan en längre period. Hur länge eller hur ofta man träffas beror på ert barns behov. Vi utvärderar kontinuerligt under arbetets gång och mot slutet brukar det göras en plan för viktiga saker att tänka på framåt. Det kan till exempel handla om att fortsätta utsätta sig för att prata inför andra eller fortsätta med rutiner för sömn och kost.

Vad kan vi få hjälp med?

Inom första linjen behandlar vi lindrig till måttlig psykisk ohälsa såsom sömnbesvär, stress, relationsproblem, depression, trots och utagerande, ångestproblematik, fobier, tics samt lindrigt till måttligt tvångssyndrom.

Vad kan vi inte få hjälp med?

Vi remitterar svårare former av psykisk ohälsa till BUP såsom misstanke om bipolärt syndrom, svårare depressiva tillstånd som innefattar påträngande suicidtankar eller suicidplaner. Vi vänder oss också till BUP med en remiss vid självskadebeteede, ätstörning, svårare tvångssyndrom eller komplexa former av PTSD.  Vid misstanke om neuropsykiatriska tillstånd såsom ADHD eller autism hänvisar vi till elevhälsan för bedömning och remiss för utredning till rätt instans. Om problematiken överhängande rör svårigheter i föräldraskapet brukar vi hänvisa till kommunens och socialtjänstens insatser.

Behandling av förlossningsdepression och psykisk ohälsa hos föräldrar

Vi är flera i teamet som arbetar med behandling av nyblivna föräldrar med psykisk ohälsa. Vi arbetar med att behandla förälderns symptom parallellt med föräldraskapsfrågor och hur föräldern kan främja barnets anknytning. Ibland arbetar vi med både föräldern och barnet i rummet och ibland bjuds partnern/medföräldern in vid ett eller ett par tillfällen under behandlingen.